Jag har hela tiden sagt att jag inte ska ha fler än ett barn men senaste tiden så har tanken på det kommit upp lite då och då. Jag försöker väl att vifta bort det eftersom jag vet att det nästan inte alls finnc någon möjlighet till det för tillfället. Orsakerna är först och främst vårat förhållande, han har inte ställt upp något med den lilla tjej vi har och det har varit tungt emellanåt och det lär ju i sådana fall bli samma sak med nummer två. Sen min fruktansvärda värk som jag har i bäckenet fortfarande jag är rädd att jag skulle bli sängliggandes sista månaderna kanske och det e ku då helt omöjligt i min situation. Man kan nog sitta och tönka för och nackdelar hur länge som helst beroende på det man mest vill eller känner sig för dagen blir avgörande för vilken av valen som får mest plus eller minus. En stor nackdel som jag alltid står fast vid det e att jag är en som vill vara det "perfekta" mamman, jag vet ju att det inte existerar men jag vill iaf göra det absolut bästa hela tiden och jag vet inte om jag skulle kunna vara den mamma som JAG vill vara om jag har två barn. JAg har kompisar som har flera barn och jag tycker mest det verkar vara bråk och livat. Jag vet inte om jag har fel men min o lillans relation är som speciell. Det blir väl så när man har ett barn kan man satsa all tid och uppmärksamhet på den och det gör ju en stor skillnad. Många säger att det blir så synd om henne om hon inte får något syskon......hmm ja till viss del. Jag har själv två systrar och en lillebror som bara är tio år men jag vet inte om jag tycker jag har så bra kontakt med någon av dom. Vi är väldigt olika på alla sätt så jag "söker" mig inte till dom om jag mår dåligt eller så utan det har jag min bästa väns axel att trösta mig på.

Nu kanske det e dags att sova.....ny dag imorgon och jag har massa saker att ta tag i, önskar att jag hade bra självdisciplin men icket. Har suttit och tittat och beställt lite kläder eftersom jag har mycket i medium men behöver xs/s nu när jag gått ner till 55 kg (inte frivilligt) hade absolut inget sug att gå ner från mina 64kg men vi fick en parasit i vattnet där vi bor eller den e kvar än så vi kan inte dricks vattnet och har inte gjort på tre månader drygt. Före det blev klart att det var det så låg jag i två veckor men en typ av magsjuka sprang på toaletten JÄMT och tappade aptiten. MEn står stilla nu iaf det e huvudsaken. Nä nu ska jag sluta svamla godnatt på er:-)

Mina åsikter blir starkare och starkare......jag tycker mer och mer och det blir jobbigare och jobbigare. Jag kan inte längre bita ihop och vara tyst när det gäller olika saker utan måste ut med det helt enkelt. Idag är ett exempel på för det första va det en jävligt kass dag sen så läste jag på facebook om detta som hänt i norge och en hade kommenterat, till saken hör den att hon är super kristen o har alltid varit. Vi umgås inte men kommer från samma lilla samhälle så vi vet vad vi är för några. Hon hade iaf skrivit att hon tyckte att det inte löntes att tända ljus, hålla en tyst minut för dom och det som hänt i norge utan om man verkligen vill göra något så ska man BE det var det enda riktiga om jag nu summerar det hon hade skrivit. Alltså vad tror folk att dom är? ska man bara för att man är kristen döma ut som som inte är det? eller får man inte sörja om man inte är kristen. Ibland tror jag att dom som är mest fördomsfulla är just tex som som är starkt troende. För dom finns det inget annat sätt att tänka och leva som det dom själva gör. Det är ju så mycket som avgör allt som en människa är. Uppväxt, gener, erfararenheter etc. En sak har jag lärt mig o det är att man ska gå en mil i någon annans skor innan man ens kanske kan uttala sig om någon annan. Man kan tycka andra människor gör knäppa saker och kan undra hur i helvetet dom tänker men man måste ju fatta att man har inte samma "grund" att basera sitt tänkande på. Blir man klokare med åren...?! både ja o nej jag tror väl någonstans att den mesta kunskapen finns där men man börjar förstå den på ett annat sätt när man blir äldre, eller så har det varit för mig iaf.  Jag om någon har verkligen haft fördomar om allt men det är inte så längre och jag skyller det på att jag inte visste bättre. Det jag ville komma fram till vara att jag blev lite irriterad på denna tjejs inlägg där hon bara pratade om jesus och att be och att allt annat var värdelöst. Ingenting vi gör kan få dessa människor tillbaka, annars hade man ju gjort det. Det enda man kan göra är att hedra och sörja som och det gör man på olika sätt en del tänder ljus och en del kanske då ber. Ibland tror jag också att det kan vara en stor trygghet att vaar kristen för man kan ju "lämna över" ödet på någon annan eller vad man ska säga. Man kanske tror att saker som händer beror på guds goda avsikter. Jag ska ha någon relations kunskap men det tål att tänkas på att man kanske inte ska "inkräkta" på människors sätt att just sörja. Det är heller inte mängden tårar som avgör hur ledsen man är.......

Ha en bra måndag, ny vecka nya tag:-)

Allting blir så invecklat när det e barn med i bilden. Tycker att det e väldigt svårt att se klart sen jag blev mamma. Kan inte ens om jag sitter o funderar ta reda på vad JAG och enbart jag tycker. En sak vet jag o det e att ett förhållande för mig är stort, det ska innehålla vissa bitar bla att man känner det där extra så man vet att man är specilla för varandra. Vill jag flytta och bo själv med lillan?, vill jag bli ensamstående?, skulle det vara mitt livs största misstag?.....

Frågorna e många och jag försöker besvara dom men när gör jag det (besvarar dom alltså) jo när jag kanske har bråkat med honom, har en dålig dag?!. Jag vet inte men svaren tycks ändå bli densamma. Jag anser tex att jag redan är ensamstående. Jag kan inte komma på något egentligen som skulle bli annorlunda om jag o lillan va själv. Ja kanske då en sån sak att jag måste ta med lillan varje gång man kanske ska tvärt åka o köpa något. Det är nog det praktiska och känslan av ett stort jävla misslyckande som hauntar mig. Man älskar sitt barn så mycket sp jag tror inte ens man blandar in sina egna känslor. Det är klart jag är ledsen och arg men jaghar varit det nu några åt och jag har flertaliga gånder sagt det till honom och jag har sagt vad som gör ont och han har inte åtgärdat något av det. det är aldrig ens fel att två träter men i vårat förhållande har allt enbart varit mitt vilket har gjort att vi knappt kan vara i samma rum utan att kommentera eller störa oss. Hur skulle det bli för lillan.....? jag tror i ärlighetens namn inte hon skulle förstå så mycket hon e ju trots allt bara två år men hon är itne pappig för fem öre och det e ju inte så konstigt eftersom han aldrig varit med henne knappt och enda gången han ska öppna käften så är det för att predika eller säga åt henne. Hon tyr sig bara till mig och han förstår inte att relationen mellan barn o förälder inte bara finns där, till viss del givetvis men man måste ju som med allting annat förtjäna det. Det vore ju jäkligt konstigt om hon skulle ty sig till honom med tanke på att jag o hon hittar på saker varje dag, vi leker, umgås, far på picknickar etc etc men allt detta utan honom. Jag måste verkligen se över detta och försöka ta tag i det så man inte skjuter fram det hela tiden. Det är nog lite farligt när man har börjat leva i något som inte e bra man fortsätter som bara o tiden går för man har så mycket annat att lägga energin på, att vara mamma tex. Nä det kanske börjar vara dags som sagt för det har hänt så otroligt mycket med mig dom senaste två åren. jag har verkligen tagit stryk av detta psykiskt och det har visat sig på många sätt så bit i det sura äpplet o ta ett beslut, vilket som. Det valet jag gör ska jag banne mig kämpa för.

Blev inget recept idag men ska göra ett roligt och glatt inlägg imorgon:-)

På återseende...  

Lördag, mulet ute.....hela världen pratar om norge och den oerhört hemska tragedin som dom blivit utsatt för. Jag har inte tänkt spekulera i det till skillnad från min sambo som läser överallt och analyserar hit o dit. Det är så mycket med skriverier om detta nu och jag har redan tänt ljus för dom omkomna så jag måste nu skriva om något som e lite roligare. Denna Lördag e det skitväder, inte direkt kallt, men trsit ute. Vi hade planerat att gå på marknad idag men karln fick fara själv. Det finns en sak som jag verkligen hatar och det e när människor är ögontjänare. Han hjälper ju som sagt aldrig till men någonting så sker inom dessa väggar. Alltid jag som tar allt ansvar. Låter överdrivet men jag kan nog garantera att jah  kanske bytt blöja på lillan tre eller fyra ggr. Man läser om dom som har det jobbigt för att deras karlar gör si o så. Men min han gör INGENTING....

Jag skickade honom till marknaden själv för jag e så less. Ett bra exempel bara om vi tex äter middag med hans familj o lillan tjollrar o kanske rusar hit o dit så säger han alltid men sitt du gumman jag tar henne vilket han annars ALDRIG gör. Hatar att han ska se låtsas vara så snäll när det endast handlar om man är med hans familj . Brukar kommentera tillbaka att -jaha varför ska du göra det helt plötsligt.

Nu till något roligare, min lillasyster ska få barn, helt sjukt fattar ingenting...

Livet går så jävla fort fort fort. Jag har inte så mycket mer vettigt att skriva om för tillfället. Ett super recept kommer däremot ikväll;-)

Har haft en riktig grubblar dag idag. Har varit med min lilla super mysigaste dotter och min bästa vän och hennes barn. Det är det roliga med somrar att allt lever upp. Där vi bor e det helt dött på vintrarna vilka brukar vara lååånga här uppe i norr men det finns massa mysiga sommar cafeèr runt omkring här där det finns allt från leksaker, pyssel o annat för barnen. Jag blir så glad önskar ibland att vintern inte va så lång. Konstigt det där jag som alltid älskat vinter.....köra skoter, pimpla. Ja åter till dagen jag har grubblat mycket över livet tror jag man kan kalla det. Det hände en olycka i denna stad för npgra dagar sen en drunkningsolycka kan man nog kalla det (vill inte gå in på det mera av respekt för de anhöriga). Hur somhelst så befann sig min bästa vän där o fick komprimera henne eftersom hjärtat inte slog. Hon gjorde det mycket bra hon hade sprungit fram dit eftersom lill tjejen hade samma baddräkt som hennes minsting. Jag har alltid haf tmycket empati och sympati nästan för mycket iblan men innan jag fick barn va det på ett annat sätt. Nu när något sådant händer så börjar jag typ må illa, jag känner rädsla och kan förstå hur det skulle kännas (fast det skulle givetvis vara värre än man någonsin kan beskriva det).  Men det jag menar är att det sätter sig på ett annat sätt. Jag vet itne vad jag skulle göra om det hände mig. Min första tanke e väl att man skulle vilja vandra samma väg. Man blir så oerhört tight med sitt/sina barn speciellt om det varit som för mig, det har bara varit jag och hon. Vi bor tillsammmans men han har inte iaf deltagit, men det e en annan historia. Men barnet blir som ens högra ben, man känner sig nästan konstig och tafatt när dom e borta. Nu e jag en riktig höns mamma har aldrig lämnat bort henne knappt och är med henne och gör olika saker varje dag:-). Men jag blir mer o mer medveten om att man är dödlig, sånt skrämmer mig. Hjärnblödningar, hjärtproblem och olyckor. Önskar att jag inte va en "tänkare" för det gör mer ont än gott iaf för mig. Man bearbetar mycket vilket e bra men man gör det före det har hänt och det innebär att man allt som oftast grubblar på ens rädslor. Jag vill kunna ta dagen som den kommer och njuta av det. Det låter som att jag aldrig e glad;-) men se ni det e jag nästan jämt;-). Önskar alla en trevlig helg iaf....

På återseende....         Jag ber till allt som finns att be till att jag föralltid få ha denna fantastiska lilla människa vid min sida. Hon är mitt ALLT<3<3<3

Mamma älskar dig...

Nu har det blivit kväll. Jag har smakat kanske världens godaste vaniljsås till blåbärs paj. Har aldrig smakat den förr men tycker den påminner om smeten som blir kvar närman gör sockerkaka. Det låter ju knäppt men den e skiiiiiitgod iaf. Fick veta att det tydligen var ekströms kallrörda, gammeldagsa vaniljsås. Sprang in på affären o köpte den och en färdig paj. Tror ni det smakade som det jag var ute efter? ne knappast. Har suttit o letat olika recept så jag kanske faktiskt ska ta mig i kragen o prova baka lite i helgen. Tänkte kanske ge mig på det som leila bakade sist när hon befinner sig i Frankrike.....aprikosflarn. Låter inte gott men ska serveras som en efterrätt med glass eller nåt om jag inte minns helt fel.

Då va denna dag till ända och nu är det helg IGEN tiden bara springer iväg.

På återseende och trevlig helg.-)

Tjolahopp...

Idag har det varit ännu en fantastisk dag. Har tillbringat dagen med min bästa vän och lillan såklart. Vi åt lunch och sen for vi på tuva gården som är ett sommarcafè med massa saker att göra för barnen och billigt fika. Man blir ganska trött efter att han varit ute heldagar. Kan nästan inte sitta ner för då somnar jag:-)

Nu blir det att göra det vanliga, städa, bada o stressa litegrann man blir iaf inte sysslolös, det e ju tur:-) Sätter in lite sommarbilder på min älskade, finaste lill tjej....

  Lillan med finaste ankungarna.....   Jag o lillan hoppade i hoppborgen:-)     våfflor, glass och allt man kan tyckas vilja ha en varm sommardag...   Min allraste bästa vän/"syster" ziza<3

Lika bra att fortsätta på ämnet produkter när man liks håller på. Jag tycker om smink och brukar köpa märken som make up store eller face. Jag tycker givetvis det e för dyrt men dum som man är gör man ändå. Det är så stor skillnad på kvalitè. Ögonskuggorna man tex köper på make up store sitter där dom ska sitta en del andra märken är mer "dammiga" och fastnar knappt på ögonlocket:-(. Det sägs att dom som verkligen kan sminka INTE har mycket i sin sminkväska och det kan ju stämma men jag köper mest all olika färger sp man kan matcha kläder, humör. Sen jag fick barn så måste jag nog säga att jag börjart sminka mig mindre. Jag har aldrig tyckt om känslan av att ha underlagskräm och puder i ansiktet tex. Det jag skulle komma till var iaf att jag blev tipsad om en sida (alla kanske vet det redan) men den heter:

www.elf.se (eyeslipsface)

Det var en helt fantastiskt billig sida. Det som gjorde mig mest förvånad var alla smink borstar som var helt sjukt billigt. Det låg runt tjugolappen på nästan alla saker. Jag menar en sån på stan ligger ju då minst på 80-120 kr. Paletter med skuggor (dom var lite "dammiga") men det må ju vara då till det priset. Min första beställning gick på ca 500 kr och fick 25 saker. Ett borstset och massa fler borstar, palletter, skuggor, olika läppstift o glans, kajalpennor etc etc och inte att glömma en stor och bra sminkväska:-). Då började jag verkligen tänka att allt detta mot kanske tre skuggor på make up store.....hmmmm måste tänka om;-)

Blev en mycket dålig bild men detta va bara lite av dom sakerna jag hade beställt. Som sagt gå in o kika iaf: www.elf.se